Nu postar jag bara grejer för att testa hur det ser ut

Ordet virus är latin och betyder bland annat gift. Från början användes ordet just så inom medicinen eftersom man inte visste vad som låg bakom vissa sjukdomar, men trodde att det kunde vara någon form av toxisk agent i blodet. Ordet har sedan dess hängt med. Ett virus är en parasitisk partikel som oftast består av en kärna av DNA eller RNA, omgärdad av ett skyddande lager protein. När viruset infekterar en organism, gör det detta genom att använda dennas celler, närmare bestämt cellernas replikationsmaskineri. Ett virus kan alltså inte själv föröka sig, utan förlitar sig på sin värdorganism.

Spanska sjukan

1918, under pågående världskrig, startade en epidemi av influensa som skulle pågå i två år och skörda upp till 40 miljoner offer, den så kallade Spanska sjukan. Utbrottet hjälpte inte bara till att etablera virus som ett av de största hoten mot människan, utan ledde också till att forskare kunde utveckla teorin om virus. De använde metoder liknande de James Carroll hade använt, och lyckades visa att influensan inte orsakades av en bakterie, utan ett filtrerbart virus. Det rådde fortfarande osäkerhet kring exakt vad ett virus var. Bakterier hade man lärt sig känna igen: man kunde se dem med ett mikroskop, man kunde odla dem i ett labb, och man kunde fånga upp dem i ett finporigt filter. Mikroben man nu studerade uppförde sig rakt tvärtom: den var osynlig, gick inte att odla, och kunde passera igenom filtret. Detta att agenten var filtrerbar var länge den enda definitionen vetenskapen kunde erbjuda. Det var egentligen inte förrän 1934/35 som nästa stora bit i viruspusslet kunde läggas. Professor Wendell Stanley lyckades då kristallisera Tobacco Mosaic-viruset, som trots detta behöll sin infektiösa karaktär. Detta tog effektivt kål på uppfattningen att virus var levande organismer, i alla fall i den konventionella meningen, och inledde en ny fas i virusforskningen där fokus låg på kemi och molekylärbiologi snarare än ren biologi. 1946 mottog Stanley Nobelpriset för sin upptäckt.
Nästa stora framsteg kom under 40-talet, då Max Delbrück, Salvador Luria och Alfred Hershey visade att virus bestod av DNA. 1969 delade de tre på ett Nobelpris för denna och andra upptäckter inom fältet.

Gula febern, mässlingen och smittkoppor

Virus har legat bakom många av de sjukdomar som vetenskapen under 1900-talet helt eller delvis lyckats utrota. Redan 1908 fann man att polio orsakades av vad som senare skulle bli känt som ett virus, men det skulle ta ytterligare nästan ett halvt sekel innan ett vaccin introducerades. 1937 kunde forskare framgångsrikt pröva ett vaccin mot Gula Febern, för vilket Max Theiler mottog Nobelpriset 1951. Båda sjukdomarna anses nu vara utrotade i den industrialiserade världen. Andra exempel på virussjukdomar som i stort sett utrotas är mässlingen och smittkoppor. När antibiotika under 40- och 50-talen visade sig effektivt mot bakterier, även detta en upptäcks som belönats med Nobelpriset, och i och med att man lyckades definiera virus som distinkt från bakterier, började många mikrobforskare intressera sig för virus. Det var runt den här perioden som virusforskningen verkligen tog fart, och en mängs tidskrifter och forskningsinstitut startades. Bakterier var gamla nyheter, och man hade en ny fiende att bekämpa. Vad de flesta forskare ville hitta var en så kallad ”magic bullet”, det vill säga en enskild medicin som snabbt tar död på mikroben bakom en speciell sjukdom eller, som i penicillinfallet, ett antal. Den som kunde finna en sådan skulle inte bara få ära och berömmelse, och kanske till och med Nobelpriset, utan också tjäna en förmögenhet på patentet. Penicillinet hade kommit till av en slump, och vaccinforskningen hade visat att det inte var vad man visste om viruset som gav resultat, utan att man kunde isolera det. Detta fick många att överge grundforskningen för att istället gräva efter guld i vaccinfältet. Ofta prövade man vaccin genom tidiga former av kliniska test: man injicerade en patient med vaccinet som skulle prövas, och utsatte senare patienten för sjukdomen. Blev patienten sjuk fungerade inte vaccinet, och man fick prova vidare.

×

Det går inte att kommentera.